Fick frågan - hur jag taklar min roll som pedagog kontra mitt privata jag? alltså t.ex. om jag blir kritiserad. Mitt svar är- att jag är säker på min roll som pedagog, jag har jobbat så mycket så jag är ganska säker på det jag gör- och jag kan styrka allt jag gör med antingen teori eller vad mina erfarenheter lärt mig. vid speciella tillfällen agerar jag även utifrån vilken relation jag och barnet har eller en arbetskollega - relationskompetens tror jag är otroligt viktig i arbetet med barn och männsikor överlag. När man då ska väga huruvida kritiken är riktigt på min professionella roll eller personligt, måste man reflektera över vad som sägs. När min ålder sätt i fokus och man väljer att rikta blicken på de som är äldre (med mindre efarenheter inom barnomsorgen) och prata med dem, så tar jag det personligt och blir förbannad. Min ålder är det ända jag inte kan påverka och trots min ringa ålder så har jag ju ändå varit aktiv med barn sen nian - där börja min bana inom detta yrke och sen bara fortsatt - så jag är ju direkt "Ny" men abslout nyexad och mycket att lära - vore konstigt om jag skulle vara färdiglärd och jag tvivlar på att man någonsin blir det. Att utmana sig själv och lära sig nya saker tror jag är super viktigt, ovasett vad för yrke man har.
-om inte är det en långt till 25 maj-
![]() |
vill att pyret ska komma nu - tänk att det finns männsikor som är ett sånt stöd och gör livet lite enklare!! |
Gäller dig med plutten =) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar